konfettikrig

Jag vet. Det här är så himla dumt. Jag har ingen rätt i hela världen att låta det här störa mig och det vet jag inte ens om det gör. Men det finns där. En liten bisats som liksom inte försvinner. För du har älskat någon förut. Och i två år valde du henne över mig. 

 

Jag vet. Det är väl bara jag som är dum som vanligt. Men jag har så jävla svårt att se varför du väljer mig över henne nu. Vad är det du tror jag har som inte hon hade? Och vad finns det som säger att du inte kommer välja någon annan över mig om ett tag?

 

Jag vet. Jag borde lyssna på känslan av att jag är precis där jag ska vara när jag ligger bredvid dig. Jag borde komma ihåg hur jag ler när du säger att du tänker på mig. Jag borde förstå att den där platsen som känns som någon annans kanske kan bli min. 

 

Jag har så länge velat ha den platsen.