konfettikrig

Jag har en benägenhet att då och då överfallas av en nervositet, rastlöshet och pirrighet som jag inte har någon aning om vad den kommer från. Benen vill bara springa och springa tills de inte orkar mer. Det kittlar i bröstet så jag vill skrika. Andetagen vill inte ta sig ända ner i lungorna. De liksom stannar i halsen och jag måste tvinga ner luften. Det känns som extrem lycka blandat med panikångest. Jag har därför ingen aning om vad den betyder eller beror på. Jag vet inte om den är bra eller dålig. Jag vet bara att känslan är där och jag kan inte göra något åt den.