konfettikrig

Här skulle man kunna tro att jag sitter och gråter hela kroppens vätska ur mig efter ha toppat lördagens, inte en, utan TVÅ väskförluster, med att idag också ha tappat/blivit bestulen på min kära, inte alltid fungerande, ipod. Tok. Med lite tur löser sig allt. Väska ett, innehållande halva garderoben, återfanns igår tackvare en incheckningslapp fråh Thai, Hannah och en snäll man. Var den har befunnit sig och vem som har rotat igenom allt utan att ta en endaste grej är och kommer dock alltid förbli ett mysterium. Väska två återfanns idag då jag helt och totalt utan hopp återvände till den förmodade förlustplatsen och frågade om de sett min stackars västa. En sekund senare traskade jag ut därifrån med väskan och hela dess innehåll i famnen. Men innan det lyckades jag alltså tappa alternativt bli bestulen på min ipod. Den må ha innehållit dålig och fler år gammal musik, jag må ha fått den gratis (tackvare att någon annan tappat bort den) och den må ha haft en förmåga att lägga av i kyla men jag tyckte ändå om den. Så en liten tår ska jag nog fälla innan jag somnar. Dock räknar jag stenhårt med att få en ny om åtta dagar så förvänta er inga floder.

Peace.