Projekt
Kategori: Allmänt
Varför välja att köpa begagnade kläder när man kan köpa nya? Varför frivilligt gå runt i en liten second handaffär som varken har rätt musik eller rätt belysning när man kan gå in på H&M och plocka på sig allt man vill ha? Varför dra ut på shoppandet genom att leta bland massa gamla kläder när det finns en hel hög av likadana plagg i en vanlig affär? Ja, det kan man ju fråga sig, men om vi vänder på det då; varför köpa de kläder som alla andra har när du kan hitta unika? Varför betala flera hundra för ett par jeans när du kan hitta exakt likadana för tjugo kronor? Varför belasta miljön genom att tvinga fram nyproducerade plagg när du kan återanvända de som redan producerats? Jag tänker här redogöra för varför du ska välja second hand framför nyproducerade miljömonster.
Klädindustrin är en hel värld präglad av kemikalier, låga löner, dåliga förhållanden, ofantlig vattenåtgång, barnarbete och till och med död. Dessvärre är detta något vi gärna blundar för så vi ska kunna köpa den där nya tröjan med gott samvete. Och mycket blundande blir det. Varje person i Sverige konsumerar i genomsnitt 24 kilo textil per år. Ungefär hälften, alltså 12 kilo, av denna textil är tillverkad av bomull. Dessa 12 kilo har under odlingen förbrukat 150 m² land, 12 kilo kemikalier och 240 000 liter vatten. Vi är experter på att konsumera och förstöra miljön, men inte like bra på att faktiskt ta vara på det vi köpt. Under ett år slänger varje svensk 5-10 kilo textil i soporna för att sedan köpa nytt.
Att odla och bearbeta bomull är en väldigt stor bov i dramat när det gäller miljöförstöring. Resan från planta till tröjan du har på dig innehåller flera steg som påverkar miljön på ett negativt sätt. Med mer än 20 kemikalier inblandade är bomullsplantan världens mest besprutade gröda. För att skydda odlingarna från insekter, andra småkryp och svampar används kemiska bekämpningsmedel. Vid plockningen används andra kemiska medel för att bladen på plantan ska lossna. När bomullen väl är plockad väntar spinning, vävning, tvättning, blekning och färgning som också de bjuder på en hel del gifter. Många av dessa kemikalier är förbjudna i Sverige eftersom de är så pass farliga för miljön och vår hälsa. Dessvärre saknar bönderna i de fattigare länderna ofta kunskap, pengar och redskap för att kunna skydda sig själva, naturen och djuren. Tyvärr begränsas heller inte katastrofen till odlingarna utan gifterna sprids på olika sätt. De letar sig fram till vatten där fiskar och andra djur kan dö och människor insjukna av dem. De sprids med vinden och man har hittat spår i närliggande skolor. Arbetarna på odlingarna står med kemikalier ända upp till midjan och får därför ofta med sig gifterna hem. Varje år dör 40 000 människor till följd av alla bekämpningsmedel. Det är dessa 40 000 människor vi blundar för när vi går och köper den där tröjan i alla fall.
För att få en lite tydligare bild av hur stort problem detta faktiskt är, och en liten insikt om hur vi kan agera, kommer här en jämförelse mellan nyproducerade kläder och second hand. Jeans och t-shirt är en mycket vanlig klädkombination och jag vågar nästan säga att alla i Sverige bär detta minst en gång i veckan. Kostnaden varierar lite men i dagens läge får man ett par billiga jeans för 500 kronor och en t-shirt för 100, alltså en totalkostnad på 600 kronor för denna standardklädsel. Men är det verkligen klart där? Är 600 kronor verkligen totalkostnaden? I pengar kanske, men definitivt inte när det gäller vad denna klädsel kostar för vår planet. Ett par jeans väger cirka 0,6 kilo och består av i genomsnitt 95 procent bomull. För att tillverka dessa jeans krävs 0,6 kilo kemikalier och 12 000 liter vatten. En vanlig bomullst-shirt består av ungefär 300 gram bomull. För att tillverka denna går det åt cirka 7671 liter vatten. Att odla bomullen till t-shirten kräver inte bara mycket vatten, det tar stor plats också, inte mindre än runt 5 lastpallar jordbruksmark. Istället för bomull till en t-shirt skulle man på samma yta kunna odla 13 kilo potatis eller 15 kilo ris. Med tanke på att bomull ofta odlas i fattiga länder som Brasilien, Indien och Pakistan kanske det vore mer passande att odla just potatis eller ris istället för bomull till en enda tröja som sedan köps av en välförsedd västerlänning. Om du istället hade valt att köpa exakt likadana jeans och en exakt likadan t-shirt i en second handaffär hade det sparat både i plånboken och på miljön. Ett par jeans kostar runt 100 kronor och en t-shirt max 50. Då får vi en totalkostnad på 150 kronor istället för 600. Men är det den verkliga totalkostnaden i det här fallet då? Ja, näst intill, återanvända kläder behöver inte odlas på nytt och därmed behövs inga nya kemikalier användas. Dessutom sparar man 97 procent energi när man återanvänder kläder istället för att köpa helt nya.
Ja, varför ska man då välja second hand framför nyproducerat? Är det kanske värt att ägna den lilla extra tid det tar åt att leta i en second handaffär? Har du läst detta tror jag att du tycker det. Nu är det slutblundat. Vi kan inte längre ignorera de 40 000 människor som dör varje år, bara för att vi vill ha nyproducerade kläder. Vi kan inte vara så själviska att vi låter fattiga människor i avlägsna länder spendera upp till 80 timmar i veckan bland gifter som vi själva har förbjudit i vårt eget land. Det är dags att öppna ögonen och se verkligheten som den faktiskt är. Människor dör för våra kläder. På lång sikt kan våra kläder ta död på hela vår planet om vi låter detta fortsätta. Gör rätt – välj second hand!