konfettikrig

Jag har tänkt att jag ska ta tag i mitt liv lite smått. Jag har liksom svävat i något mellanting alldeles för länge. Ett ingemansland som inte riktigt känts på riktigt. Det började i september och toppades i oktober. Sedan dess känns det mesta som det varit en enda dimma. 

 

Därför gick jag och köpte tyg idag. Jag tänkte bli kreativ igen. Jag har inbillat mig att om jag syr kanske det tränger ut de destruktiva tankarna. För det här håller fan inte längre. Jag kan inte fortsätta hålla tillbaka allt när jag borde vara världens gladaste. När jag är världens gladaste. Det finns där bakom alla tankar på att det här inte är på riktigt. 

 

Jag kanske borde fatta att det är okej att vara glad när han jag ville ha i två år nu är min. Eller något.