konfettikrig

Den sextonde mars skrev jag en opublicerad text om att jag under de två veckor jag skulle vara i Västerås tänkte försöka bringa någon form av ordning i mitt liv. Jag trodde då att den ordningen såg ut på ett sätt. Jag skulle bara hem och se till så det blev så. Så blev det inte. Det blev tvärtom. Jag hatar när saker blir tvärtom. Så mycket att jag älskar det.

 

Det som skulle sluta i ordning slutade i absolut kaos och jag visste ingenting. Jag visste inte vad jag gjorde på ett kallt kakelgolv eller nedbäddad i landstingets lakan. Jag visste inte vad jag gjorde stirrandes i taket om nätterna eller bredvid dig. Jag visste bara att det var fel. Och var jag skulle vända mig. Var jag ville vara.

 

Så jag åkte hem till Sundsvall och hem till någon annan. Slutet på en oordning. Början på en annan.