konfettikrig

Råkade av en slump lyssna på en låt av Vit päls och togs direkt tillbaka till en malmönatt. Vi hade haft drinkkväll hos mig innan vi cyklade ner till Västa hamnen där det var Hemma Hos och sångaren från Vit päls spelade och hälften av folket hatade honom och hälften hatade honom och jag stod med min medtagna öl och var full och blev kär. Kanske inte så mycket i musiken när jag tänker efter men han va så fin och Malmö gjorde mig bubblig och det började bli vår och jag trivdes så bra med alla. Nu saknar jag allt mest hela tiden men börjar sakta sakta låta Västerås bli mitt hem igen. Imorgon är det måndag men jag har ingen vardag att vakna till så jag får se vad jag ska ta mig för.

Peace.