konfettikrig

– Du anar inte hur mycket problem jag är.

– Men jag kanske behöver lite problem i mitt liv.

 

Så ligger jag där i din säng igen. Med ångest och ännu mer ångest för jag har ångest. Och ur högtalarna hörs Eldkvarn och Lundell och Springsteen och de sjunger om kärlek och du kramar mig lite extra hårt varje gång texten verkar handla om oss och jag stirrar med tom blick i taket medan du pussar min nacke. Och jag känner fan bara panik. 

 

Du säger att du vill förstå. Att du vill veta vad jag tänker när jag kastar mig ifrån dig i panik. Du säger att du är beredd på det mesta för mig skull. Men jag har så svårt att se att du verkligen verkligen skulle förstå. Du skulle dra din hand genom mitt hår och pussa min panna och säga fan Evelina, vad jobbigt, men skulle du verkligen förstå? Jag förstår ju inte ens.

 

Jag antar att det bara finns ett sätt att ta reda på det.