konfettikrig

Fick en otroligt rolig komplimang/diss, det är en tolkningsfråga, idag när jag vandrade runt på stan i min ensamhet. Framför min i rulltrappan stod en kort, mörk, man klädd i rock med färgglada detaljer och en ännu mer färgglad huvudbonad. Tänk pårökt nykter hippiealkoholist. När rylltrappan var uppe vände han sig om och fick syn på mig. Jag, som todde han skulle fråga om en cigarett eller liknande, fick en chock när han istället näst intill skriker ut "JÄVLAR vilken häftig frisyr! Helvete vilket FLUFF!" Jag, fortfarande chockad skrattar fram ett tack och trodde han var klar där, men nej. "Det där har du gjort bra du! Mycket mousse och grejer. Fan va snyggt!" Jag kan inte annat än fortsätta skratta samtidigt som jag ser alla människor runt omkring vända sig om och iaktta mitt hår. Mellan mina kvävda skratt svarar jag att mitt hår helt enkelt bara ser ut såhär och tränger mig vidare mot bussen. Den okända korta och färgglada mannen står kvar och ropar något om att det är helt fantastiskt innan jag försvinner in i folkmassan och hans ord blandas upp med stadens allmänna myller. Jag väljer att ta detta som en komplimang och kan inte låta bli att småle lite för mig själv vid tanken hans uppriktiga fascination.

Peace.