konfettikrig

Tror jag fick lite av mitt liv tillbaka idag. Tror jag kände genuin glädje för första gången på vad som känns som en evighet. Har kommit på att jag önskar mig en tankeläsare i julklapp. Någon som kan förstå mig utan att jag ska behöva förklara och som sedan kan sprida det vidare. Det blir liksom för svårt att göra sig förstådd när ord inte räcker till och inte ens jag själv vet vad som händer. Det enda jag vet är att det är för mycket och jag tycker inte om det.