konfettikrig

Lördagen den femte juni kommer jag för alltid minnas som en otroligt rolig kväll/natt. Dock innehåller den också en hel del olösta mysterium. Till exempel: Varför är min högervad till hälften täckt av ett enda stort blåmärke? Varför låg Idas legg i poolen när jag kom hem idag? Jag har också gått och blivit gammal och otroligt virrig. Börjar med att glömma byta skor och går ut i sktikrosa tygskor. Fortsätter med att glömma portkoden så jag får ringa mamma. Avslutar med att nyss upptäcka prislappen som tydligen satt kvar på mitt linne.
Nationaldagen har efter en bakislunch med Ida i vasa hittils mest handlat om att ta sig hem. Det är ju inte varje bakisdag man, mer eller mindre, frivilligt spenderar åt att vandra en mil i tropisk hetta. Men hem kom vi till slut och nu är det bara diskberget som återstår. Fabulous.

Peace.