konfettikrig

Sentimentalt. Pinnbröd tar mig till en speciell plats. Den där platsen som inte riktigt finns längre. Just den platsen. Everybody hurts sjunger han den där Michael Stipe. Och oj vad rätt han har. Grannarna måste ha undrat om familjen Olsson har gått och blivit helt galna. Hur många svenssonfamiljer spenderar halva fredagskvällen åt att grilla pinnbröd på framsidan? Jag menar man kan ju både titta på tv och sitta lite framför datorn istället. Andra halvan spenderades i dimman med start i mitt rum och slutdestination gatan. Jag och tidningsbudet borde börja heja på varandra snart. Vi möts alldeles för ofta.
Mellan de två destinationerna hann jag hamna i en het diskussion med en sverigedemokrat. Det var intressant. Han var besatt av mitt så kallade sjukt lena hår och bjöd på laktitsshots som hans vän betalade. Hjärntvättad var han också. Ena stunden var han helt på SD:s sida och andra sket han fullständigt i vad de tyckte. Läs på lite mer lille man.

Peace.