konfettikrig

Slutat tidigare igen. YES! Lyssnar öronen öva på Ulf Lundell. YES! Otroligt sliten efter den galna helgen. YES! Fått jobb på way out west. YES! Har ingenstans att bo. NOOOOOOO! Nu hoppas jag bara på att min syster också fick jobb men hon svarar inte. Vad att göra annars?
Känsla av att något saknas. Någon typ av längtan. Jag drabbas alltid av den vid dessa tillfällen. Helt plötsligt skymtas liksom en snabb lösning. Om det är rätt lösning har jag ingen aning om.
Bill och Bob har blivit mitt andra hem. I stort sett hela helgen spenderades där och det känns i kroppen. Jag tror aldrig jag har varit så trött som jag var igår. Men jävlar vad kul vi har haft! Man lever bara en gång kom vi ju fram till och då måste man ju fan ta vara på det. Jag älskar att vandra genom staden i takt med att solen går upp. ÅH! Vad härligt. Nästa helg väntas firande av Bellus så då blir det väl förhoppningsvis en repris. Frågan är bara var efterfest håller hus då och var jag skulle kunna få övernatta. Den som lever får se. Jag har tusen bilder att lägga in.

Peace.