konfettikrig

Sömnlös natt. Näst intill. Jag drabbades av någon typ av ångest mitt upp i allt. Varför vet jag inte. Hjärtat bankade sådär hårt som det brukade göra. Luften vägrade fylla mina lungor. Helst ville jag bara kryp ner under täcket och skrika. Till slut somnade jag av utmattning. Orkade inte tänka mer. Försöka reda ut var ångesten startade. Det enda jag kom fram till vara att jag kände mig otillräcklig och svag. Det finns så mycket jag vill göra för världen. Det kommer.

Peace.