konfettikrig

Jag vill helst bara säga åt hela världen att dö. Skärpning. Hur orkar man? På riktigt. Gör vad ni vill så är jag tyst så länge. Det är bara larvigt. Egentligen kom jag bara hir för att berätta att vår nya soffa är så otroligt mysvänlig. Just nu (eller inte just nu, innan jag satte mig här) sitter jag ihopkurad i ena hörnet och läser min bok om progg som jag borde ha läst för längesen. Uppsatsen ska vara klar nästa vecka och är det en liten panik jag börjar ana? Hittills har jag knappt haft panik över det och inbillat mig att det ordnar sig men nu är jag inte så säker på det längre. Men jaja. Jag ska krypa tillbaka till soffan, sätta på lite progg för att komma i rätt stämning och fortsätta läsa.

Peace.