För ett år sedan hade jag hjärtat på två ställen. Jag ville överallt men kom ingenstans. Jag var beroende av att någon skulle fånga mig, bara för en natt, för att min värld inte skulle rasa. Det värsta med att ha hjärtat på två ställen var att jag inte hade något alls över till mig. Ni slet det itu och behöll varsinn del. Jag stod på mitten. Ni viskade i varsitt öra att ni båda vill åt den andra halvan. Men ingen tog den. Jag väntade och väntade och plöstligt insåg jag att ni hade kastat era delar och gått. Eller kanske var det jag som gick. Jag vet inte. Hur som helst tror jag ni har kvar era halvor. Men jag behöver dem inte. Jag flydde till Malmö och byggde ett nytt hjätra. Det var enda lösningen. Så behåll era bitar för det var fint så länge det varade men jag klarar mig själv nu. Jag har ett nytt och helt hjärta som inte kommer gå sönder på ett tag.
Råkade av en slump lyssna på en låt av Vit päls och togs direkt tillbaka till en malmönatt. Vi hade haft drinkkväll hos mig innan vi cyklade ner till Västa hamnen där det var Hemma Hos och sångaren från Vit päls spelade och hälften av folket hatade honom och hälften hatade honom och jag stod med min medtagna öl och var full och blev kär. Kanske inte så mycket i musiken när jag tänker efter men han va så fin och Malmö gjorde mig bubblig och det började bli vår och jag trivdes så bra med alla. Nu saknar jag allt mest hela tiden men börjar sakta sakta låta Västerås bli mitt hem igen. Imorgon är det måndag men jag har ingen vardag att vakna till så jag får se vad jag ska ta mig för.
Jag är hemma. Tillbaka i det som en gång var mitt allt. Jag bor i samma hus och sover i samma säng men känner mig ändå som en ny människa. Det svåra är väl att behålla mitt malmöjag i mitt västeråsliv. Men det ska nog gå bra. Och när gamla vanor börjar bli för påträngande får jag väl fly till Malmö för ett tag och fylla på. I övrigt har jag börjat fundera lite över hösten. Precis när jag i stort sett bestämt mig för att inte plugga utan försöka resa börjar jag läsa på lite om ett av programen jag sökt och fastnar totalt. Det var ju inte meningen. Jag skulle ju jobba lite och se världen. Alternativt hitta ett kul jobb och skaffa lägenhet. Istället började Norrköping låta mer lockande än bara ett sätt att låtsas att jag har en reservplan. Men om jag känner mig själv rätt kommer jag hinna ändra mig tusen gånger så vem fan orkar planera. I en månad till tänkte jag bara landa i mitt nygamla liv och göra precis vad jag känner för.
