Råkade zappa in på Älskling, du har blivit en tjockis, och fy FAN vilket äckligt program. Och vilken äcklig man. Frun ska gå ner i vikt för mannen vill ha en sexig fru och trosorna ska sitta snyggt. Han bestämmer också att hon ska träna pole-fitness medan han satt och tittade på och njuter. Förutom det faktum att han tvingar sin fru att träna tills hon gråter och har ont i gamla skador irriterar jag mig något så oerhört på att han är så mycket tjockare än henne. Äcklig jävla ölmage och så klagar han på henne och kallar henne tjock. Jag spyr.
HEJ gänget! I skrivande stund sitter jag och blicka ut över alldeles för fina Malmö från ett gigantiskt fönster på biblioteket. Trotsade det fina vädret och tog mig hit för att få tillgång till lite internet och därmed kunna läsa på om lite vetenskapliga teorier. Är precis lika kul som det låter. DOCK ska jag ägna eftermiddagen åt mina favoritsyssla, handla, så roar mig med att fundera på vad jag ska köpa för kul saker. Det enda på inköpslistan för tillfället är kaffe och toapapper, men det blir det ju ingen fest på! Och snart är det valborg. Längar ihjäl mig. Trots att det betyder att jag bara har en månad kvar. EN!!!!!! Tider går så sinnessjukt fort och jag vill bara trycka på paus och hinna njuta av varje sekund jag har kvar här. Ses.
OCH ännu en helg är snart. Familjen har lämnat mig med en överfull kyl och halva bokhyllan fylld med godis. Jag klagar inte. Dock befinner jag mig i den numer traditionella hej-då-depritionen och har därför grävt ner mig under täcket framför tvn och äter vindruvor. Inom en snar framtid ska jag dock kasta på mig lite kläder och bege mig ut i solen.
Idag är en av de där dagarna då jag känner i hela kroppen hur jävla mycket jag älskar Malmö. Vaknade tidigt och drack kaffe till Morgonpasset. Bättre start på dagen finns inte. Krigade på mig mina alldeles för tighta skinnbyxor och begav mig ut i solen. Sedan jag flyttade till Malmö har jag fått ögonen för det där att strosa i ovisshet. Jag älskar att lyssna på en pod, vandra längs gatorna och bara titta. Och andas. Idag tog benen mig till stan, vilket de i och för sig oftats gör. Längs gågatan pausade jag Filip och Fredrik en stund för att slå mig ner och lyssna på min absoluta favoritgatumusikant. Sekunden senare stod han framför mig, log och frågade om jag hade en tändare. Jag sa nej men han stod kvar och pratade en stund innan han drog igång nästa låt. Glad och återigen nykär strosade jag vidare. Köpte mig lite godis och slog mig ner i solen i parken och läste. Någon timme senare höll skinnbyxorna på att smälta sönder och jag begav mig hemåt. Plötsligt cyklar en man upp bredvid mig och frågar vad jag lyssnar på. Han va från New York och hade precis tagit sig till Malmö från Köpenhamn för att se vad Sverige hade att erbjuda. Vi kom fram till att Malmö är en alldeles fantastisk stad och jag förvånades över hur cool jag lät när jag pratade engelska. Sedan skulle jag svänga av och vi önskade varandra ett bra liv i Malmö. Åååh jag är så sinnessjukt jävla kär i den här staden. Allt är nytt. Allt är fint. Det är varmt. Jag ler när jag går ensam längs gatorna. Folk ler tillbaka. Folk kommer fram och pratar. Jag blir glad när folk pratar. Jag inser att flytten till Malmö har fullbordat sitt syfte.
