Jamen det var ju en fin tanke i alla fall. Men du, vi skiter i den va? Jaha. Okej. Nehe. Du tänkte den inte. Nä, men jag river den som Håkan river drömmar då. Nej, så vacker var den ju inte ens när jag tänkte lite mer på saken. Kaos på vägarna var det i alla fall. Eller om det bara var jag och W som var kaos. Fortfarande oklart. Kan ha varit LillaLila också. Jag saknar min filt. Den är allt jag behöver. Och el då. Så den kan bli varm.
Att DU ger mig ångest är inte okej. Jag hatar dragningskraften. Eller är det bara alkoholen som talar? Utöver en alldeles för stark dragningskraft baserad på ingenting finns absolut, just det, ingenting. Så jag frågar mig själv ännu en gång: Vad är det som drar i mig hela tiden?
Tankesmedjan är, för den stackars själ som kanske har missat det, ett av p3s absolut bästa program måste jag säga. Fantastiska krönikor, fantastiska människor och fantastisk humor. Jonatan Unge. Vilken man! Men just nu måste jag säga att det är Nanna Johansson som står för min favoritkrönika. Eller jag ångrade mig, det är omöjligt att ha en favorit men den är så jävla rätt. LYSSNA. Trodde jag skulle ramla av moppen när jag hörde den första gången. Så bra är den. För ja. Jag är så sjukt jävla trött på tjatet om sunda kvinnokroppar (och ja, just nu skiter jag i manskropparna där det förmodligen råder exakt samma hest men det får en man ta upp). När ska folk förstå att det finns lika många definitioner på ordet sund som det finns människor. Det är bara att inse, jag kommer aldrig ha så "fylliga" lår som de på bilden ovan. Betyder det automatiska att jag är osund då? Bara för att min kropp är skapt med smala lår? Jag vill inte ens ha deras "fylliga" lår. Betyder det automatiska att jag har en skev syn på kroppsideal då? Bara för att jag vill ha mina egna lår som de ser ut? Bara för att jag har smala lår och tycker om dem?
Definitionen av en sund kvinnokropp.
Jag gjorde en liten undersökning och googlade "sunda kvinnokroppar" och som jag trodde/befarade dök det upp en hel drös bilder på "fylliga" kvinnor, någon enstaka på en extremt vältränad tjej och även någon underviktig kropp där "sund" agerade motsatsord till tjejen på bilden. Alltså osund. Som jag också googlade och ojdå. Där dök det visst enbar upp extremt underviktiga människor (och världens tjockaste bäbis). Jag undrar, var är det överviktiga kropparna? Sedan när är det sundt att vara överviktig? Nej just det, att klaga på en tjock människa är ju supertabu. Förlåt.
Definitionen av en osund kvinnokropp.
Den "osunda" kroppen kommer från Elin Klings blogg och oj vad stötta folk verkade vara när jag skummade igenom kommentarerna. Folk var äcklade över den utstickande ryggraden. Alltså är folk äcklade av mig. Min ryggrad sticker ut. Ännu en gång, jag är osund. Efter någon timmes skummande på olika sidor inser jag att jag passar in på det mesta av folks största fasor när et gäller kvinnokroppar. Liksom ryggraden sticker de flesta av mina andra ben också ut. ÄCKLIGT! Mina lår nuddar inte varande när jag står normalt. USCH! Jag har för det mesta minsta storleken på kläder. BLÄ! Osvosv. Jag skulle kunna fortsätta i evigheter, men nu orkar jag inte mer. Så, när jag egentligen bara ville upplysa om Nanna Johanssons underbara krönika har jag nu spårat totalt i min feberyra. Men det gör inget. För att summera denna milslånga text tänkte jag bara säga att jag trivs med min kropp. Och är det inte det som borde vara definitionen av sund? Att man är frisk och nöjd?
Peace.
ps. Var det någon som missade att jag hatar uttrycket "fyllig"? ds
Galet kan man säga. Kanske dumt. Kankse bra. Men galet i alla fall. Inte behövde jag sova själv heller. Fick med mig W hem och oj vad skönt vi sov under värmefilten. I övrigt har vi mest legat i soffan fram tills nu och varit allmänt döda. Sprit i överflöd kan vara farligt. Dock var vi hurtiga nog att kasta oss upp på cyklarna i jakt efter B&J. Nu är jag mätt som fan och funderar på att sova. Känns ensamt att sova själv. Söker fortfarande efter en sängvärmare.
För tredje året i rad har jag dediketat, snart, sex dygn åt att varje vaken timme lyssna/se på musikhjälpen. Separationsångesten börjar infinna sig i min kropp. Dock har jag ju lärt mig att livet trost allt går vidare. Med eller utan musikhjälpen ständigt i öronen. Tror det är många som tänker och känner som jag. Att musikhjälpen är en av de finaste händeserna under året. Dock tror jag inte att alla dessa människor faktiskt skänker pengar. Eller uppenbarligen gör de inte det. Då undrar jag: Varför? Hur kan man lyssna på vad som sägs, förargas utav faktan, säga att det är förjävligt och sen gå hem och lägga sig i sängen och sova gott, utan att ha gett ett jävla skit? Hur kan en människa fungera på detta egoistiska sätt? Jasså, ingen idé säger du. 50 spänn är bara en droppe i havet. Du kan inte göra någon skillnad. Nej, tänker du så kan du lika gärna gå och dö och lämna plats åt någon som faktiskt förtjänar ett liv. För nej, en femtiolapp kommer inte rädda världen, det är en droppe i ett gigantiskt hav. Men det är dropparna som bildar havet. Det är de små människorna som bygger åt andra små människor och det är det som är det fina. Innan jag börjar spåra in på vidriga direktörer med mer pengar än hjärnceller är det kanske bäst att jag önskar en till låt eller tar en kall dusch eller liknande. Hjärtlösa människor kan vara det vidrigaste som finns. Barn är inte till salu!
Jag älskar när jag får för mig att leva i en fantasivärld. Mina egna slutsatser och kopplingar är alltid de bästa. Sen om de stämmer eller ej spelar mindre roll. En fantastisk fantasi kan räcka för mig. För stunden. Och det är ju för stunden man ska leva.
Ja. Jag ger mig ut på äventyr. Ja. Det är nog dumt och JA jag kommer nog få ångra det. Men de som tror de vet säger ju att det är sakern man aldrig gjorde man ångrar, inte de man gjorde. Så dum och naiv som jag är så drar jag till med en vild chansning. Nej. Jag säger det inte till någon.
Julbord. Spännande. En stor del av kvällen är ett mysterium. Ett kul mysterium. Vaknade totalmosad i en soffa tillsammans med fyra karlar. Relativt sliten. Tog mig hem till min egen soffa och det är väl där i stort sett hela söndagen har spenderats. Börjar snart bli dags att inta lodrätt läge igen.
Hemlighetsmakeri är väl vad de senaste timmarna har ägnats åt. Har insett att jag lever i en enda stor och rosa hemlighet just nu. Ytterst tillfälligt skulle jag gissa på med ändå. Rosa är ju alltid rosa.
ÅH HERRE MIN GUD! Jag saknar ord. Jag är helt förtrollad. Jag vill stänga av och dö till musiken samtidigt. Det är så bra att jag drabbas av panik och vill gråta för resten av mitt liv. Jag trodde på riktigt att jag skulle börja gråta när jag hörde Denna gången med Steget på radion. Töntigt och naivt pianoklinkande till minst lika töntig och naiv text men ack vad den träffar alldeles för rätt för att det ska vara okej.
Denna gången ska jag va söt och du kommer inte kunna värja dig. Denna gången kommer jag lyckas, det är inte vad jag gjort förut.
När jag lyckats kväva min mildaste förälskelse en smula upptäckte jag ännu ett guldkorn från plattan, nämligen Vad ska jag göra. Och där dog den lilla, lilla smula som hade lyckats överleva efter första låten. Ja, det må vara så klyschigt det kan bli men det gör inte ett jävla dugg. Mitt hjärta gråter och jag med det. Nu klarar jag inte fler låtar utan flyr till julkalendern istället.
Roar mig själv genom att lyssna på The Smiths från början och önskar att jag vore man så jag kunde få se ut som Morrissey då det begav sig. Stiligare karl får man fan leta länge efter. Får nog ta och skriva upp honom på listan över alla dessa män jag ska gifta mig med.
Då jag tydligen inte dog igår trots alldeles för många minusgrader i kombination med mopedkörning, vilket resulterade i totalt bortdomnade fötter, kinder förvandlade till is och noll rörlighet i händerna, vilket i sin tur gjorde det jävligt svårt, snudd på omöjligt, att bromsa, så dog jag fan idag. Dock inte av kyla utan av ett gammalt hederligt skrattanfall. Mitt i nyheterna viker jag mig tredubbelt. Varför? Jo, det ska jag tala om. Jag säger bara Jesper Langballe. Jesper LANGBALLE! Jag kanske var trött. Jag kanske har dålig humor men vem fan heter Langballe? Jo, en dansk idiot gör det. Denna danska idiot är till råga på allt politiker som har en förmåga att skriva lite olämpliga saker. Som svar på Lars Hedegaards påstående om att ”muslimer våldtar sina döttrar” skrev LANGBALLE att så skulle han ju inte ha sagt ”när sanningen i stället tycks vara att de nöjer sig med att slå ihjäl döttrarna”. Stackars sate. Det roligaste efternamnet ever och dum i huvudet.
