Hörde nyss en reklam för lycknis.se på spotify och JAG HÖLL PÅ ATT SPY! Tjejen som pratade hade det där vidriga smack/platsljudet när hon pratade. ÅÅÅH! Nu kommer jag inte kunna äta på hela dagen. Tack som fan. För övrigt får jag för det mesta böter och kollar på fotboll.
Jag dricker kaffe i brist på vin och är bara på alldeles för dåligt humör för mitt eget bästa. För någons bästa. Funderar på att explodera. Det skulle sympolisera mig väldigt bra just nu. Överkänslig och fundersam. För att lindra (eller kanske snarare spä på) mitt dåliga humör dränker jag mig själv i Ulf Lundell. Underbart. Till råga på allt har jag idag insett att mitt liv är en lögn. Här har jag gått runt och varit totalt oförstående till denna Joel Kinnaman-hype när han i själva verker är min reservdrömman (om inte Tommy vill ha mig)! Eller inte han såklart, själva honom har jag inte mycket till övers för, men han som Dickan i Tjenare Kungen. Nej. Tror jag måste fundera över hela min existens över ännu en kopp kaffe och ännu mer Lundell. På vinyl för bästa resultat.
Som arbetslös får man hitta sina egna sätt att roa sig på helt enkelt. Mitt sätt är Filip och Fredrik. Jag sitter just nu och gråter som aldrig förr och börjar ana en kramp i magen. Låt mig gifta mig med dessa män. OCH KANSKE EN LITEN, LITEN RUNK.
Äntligen har mamma lämnat huset och jag kan återgå till mina dagliga arbetslöshetssysslor. Ingenting. Jag har insett att jag blir handlingsförlamad när någon annan vistas i huset. Dagen till ära blev jag hög och övermodig av lite (mycket) för starkt kaffe och tänkte ge mig på att laga symaskinen som jag funderat på i evigheter. Tre stycken att välja mellan så jag tog den nyaste. Koppla in, trä och fiska men DÄR tog det stop. Hungrig och ilsken daskar jag till symaskinen med högerhanden. Skulle jag inte ha gjort. Höger knytnäve är numera ett minne blått och jag kan bara hoppas på att få tillbaka rörligheten. För att lindra raseriutbrottet trycken jag i mig en banan. Ännu en gång, skulle jag INTE ha gjort. Pollen + katt + förkylning + BANAN = allergichock. Åh vad jag älskar att vara en allergisk människa. Efter att ha proppat magen full av tabletter tänkte jag nu ge mig på symaskin två. Önska mig lycka till.
Är det arbetslösheten som gett mig dålig humor eller är ;PppPpPpPPp-grupperna alldeles för roliga för mina magmusklers bästa? Till storyn hör dock att jag (som smileyhatare) till en början inte fattade grejen med alla P:n och uttalade dem. Nu fattar jag grejen och trots mitt hat har det inte gjort grupperna mindre skrattframkallande.
PH är en story för sig. Jag tog mig i kragen och faktiskt raderade nummer igår. Med vissa livlinor. Hela jag vägrar vakna och jag orkar inte sätta på kaffet. Livet som arbetslös är tragiskt ibland.
Det enda som är bättre än att tröstshoppa är att tröstshoppa på nätet. Man behöver inte ens klä på sig, borsa ut håret eller tvätta bort sminket som suttit där sedan helgens bravader. Än mindre gå ut i den pollenförgiftade luften och känna ögonen svälla och halsen tjockna. Jakten på den försvunnan produktnyckeln fortsätter. Och en sak till. HORA!
Jag tror att jag långsamt håller på att döda min kropp. Den gör ont överallt. Halsen är så svullen att jag börjar ana en dubbelhaka och jag har inte haft såhär ont sen körtelfebern tid. Kan det bero på att Bad moon rising sjönds några gånger för mycket igår? Smällar man får ta när man ska imponera på mr Skönsångare. Jag har utvecklat en förfärlig nackspärr och funderar på att steloperera mig själv. Resten av kroppen är bara en tickande bomb som väntar på att explodera. Jag vill explodera och låta mina söndersprängda inälvor dränka dig. VIDRIG va ordet.
Är det bara jag i hela världen som INTE har upplevt den där underbara tandläkarrena känslan i munnen? När jag går från de hemska människorna i vit rock brukar det smaka metall i käften. Och den känslan vill jag då absolut inte ta med mig hem. Kanske får göra en undersökning böand min omgivning för att få svar.
De pratar husköp/sälj i köket. Alldeles för mycket kladdkaka i kombination med ord som pantbrev, lagfart, reavinst, deklaration, disposition, finansiering, reverser, gåvoskatt, arvsskatt, inteckning, värdering, marknadsvärde och massa annat gör mig illamående. Salongsberusningens onsdag övergick i en berusningens onsdag. Därav en bakistorsdag. Jag tror de försöker komma förbi skatter och liknande i köket. Spännande. Dock är mitt huvud inte tillräckligt närvarande för att jag ska kunna delta. Däremot var det tillräckligt närvarande för att i stort sett tacka nej till ett jobb. BRA Evelina!
Jag hatar att vara ordentlig. Det tog mig över tio minuter att hitta ett par hela strumpbyxor. Allt är för kort eller tight. Mamma ringde nyss och påminde om att jag kankse bör tänka på vad jag tar på mig. Så jag är hel och ren och så...... Tanken har slagit mig att åka dit som raka motsatsen. För att underlätta beslutet liksom. Ge mig en öl.
Och eldfetishen är ett faktum även i år. Vi har även utvecklat ett enormt intresse för grävarbeten. Speciellt när det uppstår problem med stora stenar. Det vankas öl och fotboll med Malin imorgon så jag hoppas innerligt på sol.
Sömn 0 kaffe 3. Och inte fan kan man göra nytta av dagen än heller. Hoppsan! Internet Explorer kunde visst inte ansluta till www.arbetsförmedlingen.se NU HELLER. Och vad fan är en produktnyckel och varför vill word att jag ska uppge den hela tiden? Jag har ingen jävla produktnyckel så JA jag vill avbryta installationen. Innebär det att mitt cv och personliga brev är totalförstört? Det där med datorer har aldrig riktigt varit min starka sida. Kanske är dags att koka det där ägget mamma har fått för sig att jag måste äta dagligen. Skulle vara något med proteinintaget. Bäst att lyda.
08.37 och inte en sekunds sömn. Däremot har jag hunnit med en hel del annat. Löst x antal sudoku, läst alldeles för mycket, sett alla dåliga program på tv, spelat lite för hög musik för att vara 05.00, planera husets planlösning i stort inför en eventuell flytt, planerat rummet i detalj inför en eventuell flytt, kommit fram till att jag inte ska söka högskola/universitet i år, blivit hungrig, ätit mat och en hel del annat. När sista arbetande/studerande familjemedlem lämnat huset gav jag upp och satte på kaffe istället. Att försöka somna vid åtta brukar inte vara någon bra idé. Kan bli en spännande dag.
Jag vaknade med ett kvävt skrik i halsen. Jag var tvärsäker på att jag hade en töjning i näsan. En snabbkoll i spegeln visade att så icke var fallet. Jävla drömmar.
Jag har funderat på en sak alldeles för länge nu. Jag spricker ju snart för fan! Hur i helvete får man bort klickljudet när man klickar på varenda jävla knapp på internet!? Jag hatar det!
Jag har bara en sak att säga. Drömfångare! Jag visste att det fanns en gnutta indianblod i mig. Alla indianlekar om somrarna har gjort sitt. I flera år (kan det vara 10 eller så) har jag haft en drömfångare på väggen. Mest för att den är fin men nu jävlar funderar jag på att börja be till min kära beskyddare. Under dessa år har jag. vad jag kan minnas, inte drömt en enda mardröm liggande i min säng. Inte en enda. Däremot när jag har spenderat natten i någon annan säng har mardrömmarna smugit sig på. Otroligt märkligt och jag har länge funderat på varför. Kan det bero på att jag VET att drömfångaren inte sitter där på väggen, och därför framkallar dessa mardrömmar själv på något undermedvetet plan? Kan det bero på att jag känner mig otrygg och sover oroligt i andra sängar än min egen och därför drömmer mardrömmar? Efter i natt tvekar jag inte på att det är drömfångaren som är min beskyddare. Jag vaknade imorse totalt kallsvettig av den verkliganste mardrömmen jag drömt på evigheter. Observera att jag vaknade i min egen säng! Totalförvirrad över den plötsliga mardrömmen lägger jag märke till att min drömfångare är borta. I panik börjar jag leta och hittar den liggande under sängen. Någon gång under natten måste den ha ramlat ner och VIPPS! mardrömmarna är framme och gnager direkt! Indianderna är nog de enda i den här världen man kan lita på. Där fick jag svar på den frågan också. Skaffa drömfångare!
Aj. Funderar på om jag går för fort fram. Mitt öra har nog hamnat i chocktillstånd. Lika bra att få det gjort. Rastlösheten dödar mig. Imorgon tänkte jag invardera staden och göra slut på resterande sparpengar. Inser att jag har tillräckligt för att fly landet utan att ens behöva jobba först. Dock är väl det inte det smartaste i arbetslöshetens tid. Ändå kan jag inte hindra mig själv från att leta resor. Ett snöfall mitt i vårsolen hindrade mina tankar på vindrickande på en picknickfilt. Nästa vecka kanske. Jag tror jag har utvecklat personlighetsfobi. Spännande.
Ja det kan man fan fråga sig. Förvirrad är bara ett ord. Äcklad ett annat. Ja, jag känner mig nog äcklad. Eller ni kanske skulle kalla det äcklig. Typiskt mig.
Så var man hemma igen då. Hade totalt glömt bort hur grått det är hemma. Trodde det var omöjligt att leva i dessa färger. Ingenting är som när jag åkte. Mitt lösenord har blivit ändrat på både blogg och facebook. Ida har förvandlats till en fnissig liten flicka vissa stunder. Vi har ny dator. Det är INTE en meter snö på marken. Sen orkar jag inte tänka mer. Funderar på om man ska ut idag eller inte. Får fundera vidare på det.